Lakrids Love by Johan Bülow

Idag har jag upptäckt att jag äter löss. Eller ja, saker från löss, som deras sekret till exempel. Det käkade jag senast för någon minut sedan. Och eftersom jag är finsmakare ska det inte vara vilka löss som helst. Det ska vara löss som t ex kochenillsköldlusen eller indiska lacksköldlusen. Fast de har slunkit ner utan att jag visste om det. Slarvigt av mig kan man tycka.

Extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen vet ni ju finns i Ahlgrens bilar. Och sekretet från de indiska lössen blir ytbehandlingsmedel till godiset här på bild. 

Extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen finns ju som ni redan vet i Ahlgrens bilar. Och sekretet från de indiska lössen får fungera som ytbehandlingsmedel till godisbitarna här ovan. E120 och E904 heter de också. Eller Karmin/Karminsyra och Shellack. Ja, shellack som man använder i nagellack och färg. 

Shellack E904
Enligt Wikipedia:

• Schellack var under 1900-talets första hälft en av de viktigaste ingredienserna i grammofonskivor (så kallade 78-varvare).
• Beredning av fernissor (i synnerhet polityr), kitt, sigillack med mera.
• Ytbehandlingsmedel för livsmedel (E-nummer E 904).
• Vid lackering av instrument, speciellt stråkinstrument, men även till exempel gitarrer och pianon.
• Kvistfernissa (ibland kallat kvistlack) utgörs av schellack löst i alkohol; används vid målning av trä som förbehandling för att isolera kvistar och andra kådiga ställen, så att färdigmålningen inte ska missfärgas av kådgenomslag.
• Tjockt ritpapper, flödigt målat på båda sidor med kvistfernissa i flera lager, kan användas för tillverkning av tätande packningar av olika slag.
• Vid reparation av skadade gipsfigurer isoleras brottställena med schellackfernissa, innan sönderslagna bitar gipsas ihop eller fogas samman med lim av något slag.
• Tillsats vid hårdvulkanisering av gummi till ebonit.
• Istället för lim vid montering av putor (klaffskinn) på klarinettklaffar.
• För att skapa styvheten i en Cylinderhatt.

Övriga ingredienser:

• 60% belgisk vit choklad 

(socker, kakosmör, mjölkpulver, sojalecitin och "naturlig" vaniljarom)

• rismjöl

fritt från gluten.  

Sedan olika slags socker:

            - invertsockersirap (sötare än socker)

            - rörsocker

            - melass

            - glukos

 

• 2% rålakrits

• rapsolja

• 2%jordgubbar (frystorkade)

• hallon (frystorkade)

• salt

• anisolja (används för att förstärka smaken av lakrits eller ersätta lakritsen)

  Om anisoljan Från Shenet.se

  Mat och dryck	Anisfrön är den vanliga och typiska brödkryddan och den eteriska oljan kan också används i mat. Industriellt används den i godis (upp till 0,07 %), desserter, kakor och kött- och grönsaksrätter. Den kombineras ofta med lakrits och de två förväxlas ofta - det är t. ex. sällan lakrits i snus och tobak, däremot ofta anisolja.  Anisolja ingår i många alkoholhaltig drycker som anisbrännvin (Pernod) och anislikörer - fransk anisette, spansk anisado, turkisk raki, grekisk ouzo, sydamerikansk aguardiente. Den ingick också i absint ihop med malörtsolja, fänkålsolja och korianderolja.
  Invärtes bruk	• Anisolja är ganska lik fänkålsolja och kumminolja men den kramplösande effekten (vid väderspänning, mag- och tarmkramper, menstruationssmäror) är inte lika kraftig som hos dessa. I mitten av 1800-talet uppges den eteriska anisoljans användningsområde i Sverige vara just "dyspeptiska lidanden, väderkolik särdeles hos barn, katarr o.s.v.", i dosen 3-5 droppar. I Tyskland idag är den rekommenderade dagsdosen 0,3 gram, d.v.s. runt 7 droppar. • Anisoljan är dock mer slemutdrivande än fänkål och kummin, varför den länge använts i läkemedel för lungor och luftvägar,  t. ex. vid torrhosta. Effekten kommer redan vid låga doser av att flimmerhårens rörelser i andningsvägarna stimuleras när oljan utsöndras via lungorna. Oljan finns i naturmedel för luftrören, hostsiraper och bröstkarameller, t. ex. Kungen av Danmark. Norsk huskur mot hosta: 5-6 droppar anisolja på en sockerbit - en gammaldags hård som smälter långsamt är säkert bäst. • Oljan stimulerar också all körtelsekretion kraftigt, t. ex. i mage och tarm (ökar aptiten, förbättrar matsmältningen, ökar gallavsöndringen) och mjölkkörtlar  (fänkålste är säkrare att använda av ammande mödrar än oljan). • Östrogenstimulerande; kan vara bra vid klimakteriebesvär.  • Under första världskriget när man led brist på alla läkemedel användes anisolja som sömnmedel vid franska fronten.
  Giftighet	En av de giftigare essenserna, vilket kommer av ketonen fenkon. Liksom fänkålsolja östrogenstimulerande och aromaterapeuter använder sällan eller aldrig någon av oljorna till gravida eller ammande kvinnor eller till kvinnor som har eller har haft cancer i bröst, livmoder eller äggstockar. Bör inte användas regelbundet eller i höga doser av någon under längre tid. Bör undvikas vid medicinering med paracetamol. Applicerad på huden absorberas oljan i kroppen på 40-60 minuter.

   

Godis - Ahlgrens sursockrade bilar

Och så var det det här med godiset. Massa socker, men inte bara socker. En massa andra ämnen som inte alls gör gott i vår kropp. Egentligen märkligt att vi stoppar i oss det mot bättre vetande.

Ingredienser:
Socker
Glukossirap
Vatten
Stärkelse
Gelatin
Invertsockersirap
Syror (E334, E270)
Aromer
Härdat vegetabiliskt fett
Färgämnen (E120, E141)

Det är mest av allt socker förstås. Sedan glukossirap, alltså mer socker.
Vatten är säkert bra att blanda allt i med lite stärkelse och gelatin så att det binder röran.
Sedan tar vi lite mer socker i form av invertsockersirap, ja, varför inte. Socker brukar ju gå hem, och varför inte köra lite olika varianter. Nu behöver vi ha i lite annat. Hm...syror!
E334 och E270. Det smakar gott! Bryr vi oss alls vad vi stoppar i oss? Tänk om det skulle vara saltsyra? Hur mycket litar vi på kontrollmyndigheten...och företagen, vars syfte är att tjäna pengar?

E334 är L-vinsyra.Surhetsreglerande medel. ger den där goa sura smaken. Det fungerar även som bakpulver, fast kanske inte i bilarna?
Och det förstärker även antioxidanters verkan mot härskning och missfärgning. Att ämnet inte ska förstöras så fort i luften. Få en annan färg. Få en annan smak. Hålla längre. Det är ju bra. Det tjänar ju företagen på. Fast för min del skulle det nog kvitta så länge godiset är färskt.
Man verkar få den som en biprodukt vid vintillverkningen och den finns naturligt i vindrutor, nej vindruvor menar jag. Det är den naturliga formen av vinsyra. Inte att förväxla med den syntetiska formen DL-vinsyra. Den som inte får användas i livsmedel. Hm...varför då, tänker jag genast.

Enligt Shenet och wikipedia har vinsyra och dess salter i höga doser gett svåra förgiftningar (påverkan på mage, tarm, blodcirkulation och njurar). Förtäring av 12 gram har dödat. Också starka vattenlösningar irriterar kraftigt och kan ge njurskada. Rekommendationen om acceptabelt dagligt intag (ADI) är 30 mg per kilo kroppsvikt, alltså 2,1 mg för en person på 70 kilo. Hur tänker Ahlgrens nu? Att det vi får i oss är så lite? För vindruvor anses ju inte farliga? Men är det samma mängd?

E270 är mjölksyra. Ett konserveringsmedel och har inget med mjölk att göra.


Aromer går alltid ner. Även om de inte behöver tala om vad det är. Det smakar ju bättre, så det blir nog bra. Eller. Visst är det knepigt att vi köper aromer rakt av.


Härdat vegetabiliskt fett. Kan innehålla transfetter. Återigen köper vi att vi inte får reda på vad det är vi betalar för och stoppar i oss. Industriella transfetter anses öka halten av dålig kolesterol (LDL) och sänka halten av gott kolesterol (HDL) i högre grad än motsvarande intag av mättade fetter och fetter med enkelomättade och fleromättade icke-transfettsyror. En utförlig studie publicerad 2006 i New England Journal of Medicine visar på ett starkt samband mellan konsumtion av transfetter och ökad risk för prostatacancer, hjärtinfarkt och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Industriellt transfett som orsak till hjärt-kärlsjukdom är vetenskapligt belagt. Också snabba, lättsmälta kolhydrater som till exempel i läsk, potatismos och vitt bröd har bevisats vara lika farliga för hjärtat.
I Sverige är det frivilligt för tillverkare att redovisa på innehållsförteckningen om det finns transfetter i produkten. Livsmedelsverket rekommenderar lågt sammanlagt fettintag snarare än lågt intag av transfett. Ett beslut om att förbjuda transfetter togs av riksdagen 17 mars 2011 och regeringen fick i uppdrag att arbeta fram ett lagförslag.Livsmedelsverkets märkning "Nyckelhålet" för särskilt nyttig mat fick innehålla upp till 14 % transfett, en regel som ändrades först efter att detta påpekats utifrån av tidningen DN:s larm.I USA har New York och Kalifornien förbjudit industriellt transfett på restauranger för att skydda konsumenterna.
Lite färg behövs för att göra att de ser goda ut och att folk vill stoppa i sig dem med tanke på den skit de innehåller. Vi tar lite E 120 och E 141.

E120 karmin
Framställning: Extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen. Kan orsaka allergiska reaktioner. Läs kommentarerna här.


E141 klorofyllkopparkomplex. 
Framställs från klorofyll, vilket har extraherats från gröna blad, bl. a. gräs och luzern. En del av det naturliga magnesiuminnehållet i klorofyllen har ersatts av koppar för att göra färgämnet mer stabilt. Används i konserverade grönsaker.

Källa
Wikipedia
Shenet
Äkta vara

Skickat via Blogsy
x