Lakrids Love by Johan Bülow

Idag har jag upptäckt att jag äter löss. Eller ja, saker från löss, som deras sekret till exempel. Det käkade jag senast för någon minut sedan. Och eftersom jag är finsmakare ska det inte vara vilka löss som helst. Det ska vara löss som t ex kochenillsköldlusen eller indiska lacksköldlusen. Fast de har slunkit ner utan att jag visste om det. Slarvigt av mig kan man tycka.

Extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen vet ni ju finns i Ahlgrens bilar. Och sekretet från de indiska lössen blir ytbehandlingsmedel till godiset här på bild. 

Extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen finns ju som ni redan vet i Ahlgrens bilar. Och sekretet från de indiska lössen får fungera som ytbehandlingsmedel till godisbitarna här ovan. E120 och E904 heter de också. Eller Karmin/Karminsyra och Shellack. Ja, shellack som man använder i nagellack och färg. 

Shellack E904
Enligt Wikipedia:

• Schellack var under 1900-talets första hälft en av de viktigaste ingredienserna i grammofonskivor (så kallade 78-varvare).
• Beredning av fernissor (i synnerhet polityr), kitt, sigillack med mera.
• Ytbehandlingsmedel för livsmedel (E-nummer E 904).
• Vid lackering av instrument, speciellt stråkinstrument, men även till exempel gitarrer och pianon.
• Kvistfernissa (ibland kallat kvistlack) utgörs av schellack löst i alkohol; används vid målning av trä som förbehandling för att isolera kvistar och andra kådiga ställen, så att färdigmålningen inte ska missfärgas av kådgenomslag.
• Tjockt ritpapper, flödigt målat på båda sidor med kvistfernissa i flera lager, kan användas för tillverkning av tätande packningar av olika slag.
• Vid reparation av skadade gipsfigurer isoleras brottställena med schellackfernissa, innan sönderslagna bitar gipsas ihop eller fogas samman med lim av något slag.
• Tillsats vid hårdvulkanisering av gummi till ebonit.
• Istället för lim vid montering av putor (klaffskinn) på klarinettklaffar.
• För att skapa styvheten i en Cylinderhatt.

Övriga ingredienser:

• 60% belgisk vit choklad 

(socker, kakosmör, mjölkpulver, sojalecitin och "naturlig" vaniljarom)

• rismjöl

fritt från gluten.  

Sedan olika slags socker:

            - invertsockersirap (sötare än socker)

            - rörsocker

            - melass

            - glukos

 

• 2% rålakrits

• rapsolja

• 2%jordgubbar (frystorkade)

• hallon (frystorkade)

• salt

• anisolja (används för att förstärka smaken av lakrits eller ersätta lakritsen)

  Om anisoljan Från Shenet.se

  Mat och dryck	Anisfrön är den vanliga och typiska brödkryddan och den eteriska oljan kan också används i mat. Industriellt används den i godis (upp till 0,07 %), desserter, kakor och kött- och grönsaksrätter. Den kombineras ofta med lakrits och de två förväxlas ofta - det är t. ex. sällan lakrits i snus och tobak, däremot ofta anisolja.  Anisolja ingår i många alkoholhaltig drycker som anisbrännvin (Pernod) och anislikörer - fransk anisette, spansk anisado, turkisk raki, grekisk ouzo, sydamerikansk aguardiente. Den ingick också i absint ihop med malörtsolja, fänkålsolja och korianderolja.
  Invärtes bruk	• Anisolja är ganska lik fänkålsolja och kumminolja men den kramplösande effekten (vid väderspänning, mag- och tarmkramper, menstruationssmäror) är inte lika kraftig som hos dessa. I mitten av 1800-talet uppges den eteriska anisoljans användningsområde i Sverige vara just "dyspeptiska lidanden, väderkolik särdeles hos barn, katarr o.s.v.", i dosen 3-5 droppar. I Tyskland idag är den rekommenderade dagsdosen 0,3 gram, d.v.s. runt 7 droppar. • Anisoljan är dock mer slemutdrivande än fänkål och kummin, varför den länge använts i läkemedel för lungor och luftvägar,  t. ex. vid torrhosta. Effekten kommer redan vid låga doser av att flimmerhårens rörelser i andningsvägarna stimuleras när oljan utsöndras via lungorna. Oljan finns i naturmedel för luftrören, hostsiraper och bröstkarameller, t. ex. Kungen av Danmark. Norsk huskur mot hosta: 5-6 droppar anisolja på en sockerbit - en gammaldags hård som smälter långsamt är säkert bäst. • Oljan stimulerar också all körtelsekretion kraftigt, t. ex. i mage och tarm (ökar aptiten, förbättrar matsmältningen, ökar gallavsöndringen) och mjölkkörtlar  (fänkålste är säkrare att använda av ammande mödrar än oljan). • Östrogenstimulerande; kan vara bra vid klimakteriebesvär.  • Under första världskriget när man led brist på alla läkemedel användes anisolja som sömnmedel vid franska fronten.
  Giftighet	En av de giftigare essenserna, vilket kommer av ketonen fenkon. Liksom fänkålsolja östrogenstimulerande och aromaterapeuter använder sällan eller aldrig någon av oljorna till gravida eller ammande kvinnor eller till kvinnor som har eller har haft cancer i bröst, livmoder eller äggstockar. Bör inte användas regelbundet eller i höga doser av någon under längre tid. Bör undvikas vid medicinering med paracetamol. Applicerad på huden absorberas oljan i kroppen på 40-60 minuter.