Lakrids Love by Johan Bülow

Idag har jag upptäckt att jag äter löss. Eller ja, saker från löss, som deras sekret till exempel. Det käkade jag senast för någon minut sedan. Och eftersom jag är finsmakare ska det inte vara vilka löss som helst. Det ska vara löss som t ex kochenillsköldlusen eller indiska lacksköldlusen. Fast de har slunkit ner utan att jag visste om det. Slarvigt av mig kan man tycka.

Extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen vet ni ju finns i Ahlgrens bilar. Och sekretet från de indiska lössen blir ytbehandlingsmedel till godiset här på bild. 

Extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen finns ju som ni redan vet i Ahlgrens bilar. Och sekretet från de indiska lössen får fungera som ytbehandlingsmedel till godisbitarna här ovan. E120 och E904 heter de också. Eller Karmin/Karminsyra och Shellack. Ja, shellack som man använder i nagellack och färg. 

Shellack E904
Enligt Wikipedia:

• Schellack var under 1900-talets första hälft en av de viktigaste ingredienserna i grammofonskivor (så kallade 78-varvare).
• Beredning av fernissor (i synnerhet polityr), kitt, sigillack med mera.
• Ytbehandlingsmedel för livsmedel (E-nummer E 904).
• Vid lackering av instrument, speciellt stråkinstrument, men även till exempel gitarrer och pianon.
• Kvistfernissa (ibland kallat kvistlack) utgörs av schellack löst i alkohol; används vid målning av trä som förbehandling för att isolera kvistar och andra kådiga ställen, så att färdigmålningen inte ska missfärgas av kådgenomslag.
• Tjockt ritpapper, flödigt målat på båda sidor med kvistfernissa i flera lager, kan användas för tillverkning av tätande packningar av olika slag.
• Vid reparation av skadade gipsfigurer isoleras brottställena med schellackfernissa, innan sönderslagna bitar gipsas ihop eller fogas samman med lim av något slag.
• Tillsats vid hårdvulkanisering av gummi till ebonit.
• Istället för lim vid montering av putor (klaffskinn) på klarinettklaffar.
• För att skapa styvheten i en Cylinderhatt.

Övriga ingredienser:

• 60% belgisk vit choklad 

(socker, kakosmör, mjölkpulver, sojalecitin och "naturlig" vaniljarom)

• rismjöl

fritt från gluten.  

Sedan olika slags socker:

            - invertsockersirap (sötare än socker)

            - rörsocker

            - melass

            - glukos

 

• 2% rålakrits

• rapsolja

• 2%jordgubbar (frystorkade)

• hallon (frystorkade)

• salt

• anisolja (används för att förstärka smaken av lakrits eller ersätta lakritsen)

  Om anisoljan Från Shenet.se

  Mat och dryck	Anisfrön är den vanliga och typiska brödkryddan och den eteriska oljan kan också används i mat. Industriellt används den i godis (upp till 0,07 %), desserter, kakor och kött- och grönsaksrätter. Den kombineras ofta med lakrits och de två förväxlas ofta - det är t. ex. sällan lakrits i snus och tobak, däremot ofta anisolja.  Anisolja ingår i många alkoholhaltig drycker som anisbrännvin (Pernod) och anislikörer - fransk anisette, spansk anisado, turkisk raki, grekisk ouzo, sydamerikansk aguardiente. Den ingick också i absint ihop med malörtsolja, fänkålsolja och korianderolja.
  Invärtes bruk	• Anisolja är ganska lik fänkålsolja och kumminolja men den kramplösande effekten (vid väderspänning, mag- och tarmkramper, menstruationssmäror) är inte lika kraftig som hos dessa. I mitten av 1800-talet uppges den eteriska anisoljans användningsområde i Sverige vara just "dyspeptiska lidanden, väderkolik särdeles hos barn, katarr o.s.v.", i dosen 3-5 droppar. I Tyskland idag är den rekommenderade dagsdosen 0,3 gram, d.v.s. runt 7 droppar. • Anisoljan är dock mer slemutdrivande än fänkål och kummin, varför den länge använts i läkemedel för lungor och luftvägar,  t. ex. vid torrhosta. Effekten kommer redan vid låga doser av att flimmerhårens rörelser i andningsvägarna stimuleras när oljan utsöndras via lungorna. Oljan finns i naturmedel för luftrören, hostsiraper och bröstkarameller, t. ex. Kungen av Danmark. Norsk huskur mot hosta: 5-6 droppar anisolja på en sockerbit - en gammaldags hård som smälter långsamt är säkert bäst. • Oljan stimulerar också all körtelsekretion kraftigt, t. ex. i mage och tarm (ökar aptiten, förbättrar matsmältningen, ökar gallavsöndringen) och mjölkkörtlar  (fänkålste är säkrare att använda av ammande mödrar än oljan). • Östrogenstimulerande; kan vara bra vid klimakteriebesvär.  • Under första världskriget när man led brist på alla läkemedel användes anisolja som sömnmedel vid franska fronten.
  Giftighet	En av de giftigare essenserna, vilket kommer av ketonen fenkon. Liksom fänkålsolja östrogenstimulerande och aromaterapeuter använder sällan eller aldrig någon av oljorna till gravida eller ammande kvinnor eller till kvinnor som har eller har haft cancer i bröst, livmoder eller äggstockar. Bör inte användas regelbundet eller i höga doser av någon under längre tid. Bör undvikas vid medicinering med paracetamol. Applicerad på huden absorberas oljan i kroppen på 40-60 minuter.

   

Godis - Ahlgrens sursockrade bilar

Och så var det det här med godiset. Massa socker, men inte bara socker. En massa andra ämnen som inte alls gör gott i vår kropp. Egentligen märkligt att vi stoppar i oss det mot bättre vetande.

Ingredienser:
Socker
Glukossirap
Vatten
Stärkelse
Gelatin
Invertsockersirap
Syror (E334, E270)
Aromer
Härdat vegetabiliskt fett
Färgämnen (E120, E141)

Det är mest av allt socker förstås. Sedan glukossirap, alltså mer socker.
Vatten är säkert bra att blanda allt i med lite stärkelse och gelatin så att det binder röran.
Sedan tar vi lite mer socker i form av invertsockersirap, ja, varför inte. Socker brukar ju gå hem, och varför inte köra lite olika varianter. Nu behöver vi ha i lite annat. Hm...syror!
E334 och E270. Det smakar gott! Bryr vi oss alls vad vi stoppar i oss? Tänk om det skulle vara saltsyra? Hur mycket litar vi på kontrollmyndigheten...och företagen, vars syfte är att tjäna pengar?

E334 är L-vinsyra.Surhetsreglerande medel. ger den där goa sura smaken. Det fungerar även som bakpulver, fast kanske inte i bilarna?
Och det förstärker även antioxidanters verkan mot härskning och missfärgning. Att ämnet inte ska förstöras så fort i luften. Få en annan färg. Få en annan smak. Hålla längre. Det är ju bra. Det tjänar ju företagen på. Fast för min del skulle det nog kvitta så länge godiset är färskt.
Man verkar få den som en biprodukt vid vintillverkningen och den finns naturligt i vindrutor, nej vindruvor menar jag. Det är den naturliga formen av vinsyra. Inte att förväxla med den syntetiska formen DL-vinsyra. Den som inte får användas i livsmedel. Hm...varför då, tänker jag genast.

Enligt Shenet och wikipedia har vinsyra och dess salter i höga doser gett svåra förgiftningar (påverkan på mage, tarm, blodcirkulation och njurar). Förtäring av 12 gram har dödat. Också starka vattenlösningar irriterar kraftigt och kan ge njurskada. Rekommendationen om acceptabelt dagligt intag (ADI) är 30 mg per kilo kroppsvikt, alltså 2,1 mg för en person på 70 kilo. Hur tänker Ahlgrens nu? Att det vi får i oss är så lite? För vindruvor anses ju inte farliga? Men är det samma mängd?

E270 är mjölksyra. Ett konserveringsmedel och har inget med mjölk att göra.


Aromer går alltid ner. Även om de inte behöver tala om vad det är. Det smakar ju bättre, så det blir nog bra. Eller. Visst är det knepigt att vi köper aromer rakt av.


Härdat vegetabiliskt fett. Kan innehålla transfetter. Återigen köper vi att vi inte får reda på vad det är vi betalar för och stoppar i oss. Industriella transfetter anses öka halten av dålig kolesterol (LDL) och sänka halten av gott kolesterol (HDL) i högre grad än motsvarande intag av mättade fetter och fetter med enkelomättade och fleromättade icke-transfettsyror. En utförlig studie publicerad 2006 i New England Journal of Medicine visar på ett starkt samband mellan konsumtion av transfetter och ökad risk för prostatacancer, hjärtinfarkt och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Industriellt transfett som orsak till hjärt-kärlsjukdom är vetenskapligt belagt. Också snabba, lättsmälta kolhydrater som till exempel i läsk, potatismos och vitt bröd har bevisats vara lika farliga för hjärtat.
I Sverige är det frivilligt för tillverkare att redovisa på innehållsförteckningen om det finns transfetter i produkten. Livsmedelsverket rekommenderar lågt sammanlagt fettintag snarare än lågt intag av transfett. Ett beslut om att förbjuda transfetter togs av riksdagen 17 mars 2011 och regeringen fick i uppdrag att arbeta fram ett lagförslag.Livsmedelsverkets märkning "Nyckelhålet" för särskilt nyttig mat fick innehålla upp till 14 % transfett, en regel som ändrades först efter att detta påpekats utifrån av tidningen DN:s larm.I USA har New York och Kalifornien förbjudit industriellt transfett på restauranger för att skydda konsumenterna.
Lite färg behövs för att göra att de ser goda ut och att folk vill stoppa i sig dem med tanke på den skit de innehåller. Vi tar lite E 120 och E 141.

E120 karmin
Framställning: Extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen. Kan orsaka allergiska reaktioner. Läs kommentarerna här.


E141 klorofyllkopparkomplex. 
Framställs från klorofyll, vilket har extraherats från gröna blad, bl. a. gräs och luzern. En del av det naturliga magnesiuminnehållet i klorofyllen har ersatts av koppar för att göra färgämnet mer stabilt. Används i konserverade grönsaker.

Källa
Wikipedia
Shenet
Äkta vara

Skickat via Blogsy
x

ICAs I love eco Fairtrade choklad

Jag försöker satsa på Rättvisemärkt när jag köper choklad. Hoppas att det faktiskt innebär mer schyssta villkor för arbetare/bönder som är med och tillverkar chokladen/ingredienserna och mer schysst mot naturen. Ja, att Fairtrade-märket står för vad det säger.

Får kolla lite närmare på det vid tid framöver.
Men sedan är det ju det där med tillsatser också.

Innehållet i den här chokladen är:
Kakaomassa *
Socker *
Kakaosmör*
Fettreducerat kakaopulver*
*ekologiskt certifierad ingrediens och fairtrade-certifierad ingrediens.

Det jag direkt funderar över är den sista ingrediensen. Varför ha i fettreducerat kakaopulver, när man ändå har kakaomassa och kakaosmör?

Okej. Nu sökte jag på fettreducerad kakaopulver och hamnade på ett blogginlägg som verkligen bombarderade mig med info och tankar. Jag som tänkte slänga in ett litet inlägg lite snabbt. Tji fick jag.

Ni kan ju läsa själv, men här är lite av det jag snappade upp, som kan kollas upp med fler källor senare.

Enligt blogginlägget (hinner inte kolla upp det närmare just nu) får man kakaomassa när man fermenterar, rostar, skalar och maler kakaobönorna.

Kakaomassa består delvis av fett. I processen utskiljs detta, det s.k. kakaosmöret, och återstoden kallas för kakaopulver eller fettreducerad kakao.

Eftersom kakaosmöret är dyrt ersätter man det ibland med mjölk och härdat fett som blir ett billigare alternativ.

En del tillsätter också sojalecitin, vilket en del kan vara känsliga mot. Kan bl a ge akne. Enligt bloggen/dess kommentarer så motverkar tillsatt mjölk en del av kakaons nyttiga ämnen. Värt att kolla upp.

Så Fairtrade, med kakaomassa, kakaosmör, fettreducerat kakaopulver och utan sojalecitin kommer jag att leta efter nästa gång.

Chokladen kan tydligen bli hårdare utan sojalecitin, men det kan jag ta.

Sedan finns det kallpressad choklad som enligt vissa ska vara nyttigare (utifrån att nyttigheter förstörs vid upphettning). Xocai och cocoloco hette de visst. Något att kolla upp.

Vissa köper kakaobönor som de är och äter som godis. Det ska vara nyttigt. Magnesium i.

2B continued.

- Posted using BlogPress from my iPhone



- Posted using BlogPress from my iPhone

Ekologiska apelsiner

Jag upptäckte att det fanns ekologiska apelsiner på ICA Supermarket. Valencias. Jag hade inte tidigare sett att just apelsiner fanns som ekologiskt alternativ. Dessutom fanns ekologiska kiwis. Även om de kostade mycket mer ville jag prova. Skiljde de sig i smak? Och hur ekologiska är de egentligen?
Jag har länge funderat över hur mycket gift vi får i oss i den besprutade frukten och grönsakerna. Bekämpningsmedel, vax och antimögelmedel. Det har inte känts bra att bara skölja av. Räcker det, har jag undrat. Nu ska jag försöka bli lite klokare.

Säsongen för apelsinerna sträcker sig från oktober till maj. Säsongens sista sort är Valencia late som är ganska svårskalad, men desto saftigare, vilket gör att den passar bra att pressa eller göra saft på.

Bekämpningsmedel, vax och antimögelmedel

De flesta apelsiner vi köper kommer från jättelika plantager och utsätts för stora mängder kemiska bekämpningsmedel. Efter skörd behandlas de dessutom med antimögelmedel och vax för att förlänga hållbarheten. Vid de stickprovskontroller som de nationella livsmedelsverken genomför upptäcks ofta att apelsinskalet innehåller rester av de kemiska ämnen som frukterna kommit i kontakt med. Om man ändå vill använda skalet bör det rengöras i ljummet vatten.

Ekologiska apelsiner

Även Kravmärkta apelsiner får sprayas med bekämpningsmedel. Då handlar det inte om de vanliga kemikalierna utan i första hand om fiskprodukter och algen kelp. Kopparsulfat tillåts dock i begränsad mängd. Ekologiska apelsiner får vaxas, men inte behandlas med antimögelmedel. Hållbarheten blir därmed något kortare.

Apelsiners nyttigheter

Apelsin innehåller en hel del C-vitamin, men tydligen också andra ämnen som är nyttiga som t ex en mängd växtämnen och flavonoider, vilket en C-vitamintablett inte kan ersätta.

Det förvånar mig inte alls att naturen innehåller saker som är läkande/välbehövligt och att det inte bara går att ersätta hur som helst på kemisk väg om Gud har skapat allt. Det går liksom inte att jämföra människans produktioner med Guds :-).

Vitamin C

Apelsiner innehåller ca 50 mg askorbinsyra per 100 g frukt. Det är flera gånger mer än andra bra källor som äpplen och tomater. En apelsin om dagen säkrar behovet väl även om optimalt intag kan vara betydligt högre.

C-vitamin är en antioxidant som hjälper kroppen att bekämpa skadliga fria radikaler. Den kan inte lagras i kroppen utan bör tillföras varje dag. Ett vanligt symtom på för lite C-vitamin är sår i tandköttet.

Genom att äta en apelsin på kvällen så hjälper du kroppen att stärka huden och göra bindväven fastare. Du får även en marginellt ökad fettförbränning eftersom kollagen behöver fett för att kunna reparera sig under natten.

Flavonoiden hesperidin

I kroppen används C-vitamin tillsammans med kroppsfett och zink till nattens återställande av bl a kollagenet. Kollagen är beståndsdelar i hud och bindväv som är uppbyggt av aminosyror, protein. På dagen får bindväven jobba hårt när vi sitter eller rör oss. På natten byggs och repareras det för fullt för att återställa kollagenet i fin form.

Apelsiner innehåller flavonoiden hesperidin som i studier visat sig kunna sänka kolesterol samt stoppa inflammationer. Hesperidin har även visat sig kunna minska hösnuva, sänka blodtrycket, sakta ner virus och stabilisera blodsockret. Den är en stabil och säker antioxidant, även om den inte är maximalt effektiv

Flavonoiden antocyanin

Blodapelsiner färgas av antocyaniner som är ytterligare en stor grupp av flavonoider. I studier har man sett ett samband mellan personer som äter mycket citrusfrukter och förekomsten av magcancer. Bland de som regelbundet äter mycket citrusfrukter finns färre fall av magcancer.

Pektin

Dom vita hinnorna runt apelsinklyftan innehåller en hel del pektin, en löslig fiber, och hesperidin. Pektin hjälper till att binda kolesterol i tarmen vilket gör att kolesterolhalten sänks. Pektin lindrar även förstoppning och andra matsmältningsproblem. Det verkar betyda att det är nyttigare att behålla hinnorna på.

Folat/folsyra och kalium

Apelsiner innehåller även folat, folsyra, som rensar kroppen från homocystein, ett skadligt ämne för hjärta och kärl, och kalium som hjälper till att sänka blodtrycket.

D-limon

I hela apelsinen, inklusive skalet, finns så kallade limonoider och då främst limonin och nomilin (d-limonen). De har en skarp smak och studier har visat att limonoiderna är effektiva på att hämma cancer i lungor, hud, mage och bröst, genom att till viss del oskadliggöra cancerogena ämnen som t ex tobaksrök. 

När du ska använda apelsinskal i mat och bakverk så är det viktigt att du använder ekologiska apelsiner för att minimera risken för bekämpningsmedel. Skölj och tvätta apelsinen noga innan du river den.

Karotenoider: Zeaxantin och Lutein

Apelsiner innehåller ett flertal karotenoider som ger fruktköttet dess gula färg. Zeaxantin och Lutein är särskilt viktiga för synen. Ett par andra närbesläktade karotenoider finns i hög halt. Klementiner har ett hälsovärde nästan som apelsiner. Ofta innehåller småcitrus mindre zeaxantin och Lutein men mer Betakaroten. Både blodapelsiner och ekologiska apelsiner är liksom småcitrus bra alternativ för omväxling.

Apelsiners hälsoeffekter:

rensar tarmen

är bakteriedödande

kan minska risken för cancer

lindrar förkylning

sänker blodtrycket

är antiinflammatoriska

stärker immunförsvaret

kan sänka kolesterolhalten

stärker kollagenet

minskar risken för blodpropp

minskar risken för stroke

minskar risken för gula fläcken sjukan.

Miljögifter

Fungicider används mycket mot mögel på citrusfrukter men stannar mest i skalen som inte bör varken ätas eller komposteras.

Överkänslighet

Terpenen Limonen i skalen på citrusfrukter kan ibland orsaka problem med överkänslighet.

Apelsinen i olika kulturer

I det kinesiska nyåret symboliserar apelsiner tur och rikedom.

Brudar har traditionellt burit apelsinbommor som en symbol för fertilitet.

Apelsinens historia

Arabiska köpmän tog apelsinen till Europa, men det var portugiserna som introducerade sötapelsinen på 1400-talet. Den blev populär då den var mycket mer välsmakande än bitterapelsinen.

Columbus tog med apelsinen till västra halvklotet med andra citrusfrukter

Idag är de största producenterna av söt apelsin Brasilien, USA, Spanien och Italien.

200 år senare tog franciskanermunkarna frön från Mexiko till Kalifornien.

Tips

Några tunt skivade apelsiner med sockerlag som kokats upp med en kanelstång och några stjärnanis blir en supergod efterrätt tillsammans med lättvispad grädde.

Källor

• lush.se

• Sund.nu

• Äkta Vara

• Frukt och hälsa G Petersson, 2009 Chalmers

Skickat via Blogsy